Spårträning och besök i Nattavaara

I veckan har det varit lite feber, ont i halsen och en väldig trötthet så det har inte blivit så mycket träning. Men på tisdag var vi ut och la några spår och det blev lite klurigheter för våra vänner. Det var jag, Pigan, Marie-Louise och Helena som var ute i skogen.

Vi började med att lägga ett motivationsspår åt Ludde med Matte i slutet och den här gången var det nog lite för stor motivation för nu var det alldeles för mycket stress för honom så nu blir det ett "vanligt" spår för honom nästa gång.

Jag la spåret åt "Misse" med lite snälla klurigheter för att han skulle få klura lite. Det blev några serpentiner, ett snällt virrvarr och sedan några stora steg och så kringla runt träden lite. Han löste detta väldigt bra fastän han blev störd av några andra som släppte sina hundar en bit från oss och inte riktigt hade koll. De skrek riktigt ordentligt och lilla "Misse" blev lite orolig och det blev nog vi också eftersom deras hundar givetvis fått vittring på oss och var på väg mot oss men efter ett fruktansvärt skrikande fick de stopp på dom och vi kunde fortsätta spåra. Helt plötsligt så började dom att skjuta och så blev det lite oroligt igen när Misse funderade på vad det var men släppte det och avslutade sitt spår med bravur.............det är våran kille det!!!

Sedan gick jag med Sara och hon hade lite svårt att fästa på spåret från början och fick ett litet tapp men kom sedan igång och spårade riktigt bra. Lägger in en filmsnutt som Marie-Louise filmat och det var riktigt bra filmat (hon som alltid säger att hon inte kan.....ha, nu är det bara för henne att filma i fortsättningen när det blev så här bra)


(Provade lägga in filmen men efter tre och en halv timme så gav jag upp - provar igen i morgon)


Det var jag som skulle gå spåret med Iza för att hon skulle få fokusera på spåret och det var riktigt jobbigt för henne att inte Matte gick i linan så hon vågade inte riktigt gå ut och spåra så vi avbröt och satte in henne i bilen. När vi gick spåret lite senare med henne så höll jag fortfarande i linan men Marie-Louise fick gå väldigt nära mig och då gick det mycket bättre och hon spårade kanon. Vi ska försöka med att jag går spåret med henne ett par gånger till för att få henne att sluta fokusera så mycket på matte och koncentrera sig på att spåra. Hon har ju visat framfötterna riktigt ordentligt i spåret och det har inte varit några problem att få henne riktigt koncenterad på spåret men hon vill väldigt gärna ha Mattes stöd så vi ska försöka få henne att ta för sig lite mer med att låta någon annan gå i linan. Vi får väl se om det fungerar och hon älskar ju verkligen att spåra så det ska nog inte vara några problem.


Sedan fick Marie-Louise gå spåret med Micke och nu var "gubben" riktigt taggad och skällde när han spårade de första hundra meterna. Han hade alldeles för bråttom och visade att han kunde vara riktigt slarvig också - slängde bara till med huvet mot apporten utan att ta upp den och så fortsatte han att spåra i "190". Han gick riktigt bra i alla vinklarna men tog bara två apporter och lämnade två. Och sedan mot slutet så bytte han spår blixtsnabbt så ingen av oss hant med att se det utan vi blev varse om de när Pigan talade om att nu går han inte alls där jag gått. Ja, vad säger man - han fick söka sig tillbaka och hittade givetvis slutet och var jättelycklig men jag var lite imponerad av hur fort det gått att byta spår............inte ens jag upptäckte det............hmm

Varför går tiden så fort när man har kul, timmarna knallade iväg med blixtens hastighet och helt plötsligt upptäckte vi att det var på väg att bli mörkt. Nästan tre timmar hade gått och nog för att jag hade det lite jobbigt med feber och allting men så fort trodde jag inte att det hade gått, men i goda vänners lag...............osv. Det var en riktigt roligt kväll!! Tack för det.


På Onsdag så var vi ut till Anna-Karin i Nattavaara för en snabb visit och det är alltid lika trevligt att komma dit. Fick några riktigt härliga kort utav Anna-Karin som jag lägger in här nedan och det syns verkligen på både hundar och människor att det är härligt i byn!!!!

Sara tycker att hon kan bära kopplet själv och Micke ville nog också bli frisläppt och givetvis så fick de sin vilja igenom och fick springa i skogen...............titta bara här nedan så ser ni hur härligt det var.................

Ja sedan blev det hemfärd och så har veckan gått med trötthet och feber så det har bara blivit några promenader vilket inte varit så populärt men vad gör man när orken inte finns. Vaknade i alla fall på fredagsmorgonen och kände att äntligen hade feber släppt sitt grepp och gissa om det kändes härligt.......................det var ju helg. Nu kanske vi kan hitta på något i helgen och då återkommer jag med rapport från helgen lite senare.

Ha det gott