Ut med det gamla och in med det Nya!!

TILL ER ALLA

FRÅN OSS ALLA

GOTT NYTT ÅR!

GLÖM ALLA NYÅRSLÖFTEN SOM I ALLA FALL GLÖMS BORT - NEJ -

LEV HÄR OCH NU OCH GÖR SOM VÅRA VÄNNER - HUNDARNA -

LEV OCH NJUT I NUET!!

Ha det bra alla mina vänner!

"Lilla Amerika" - Tjautjas

Den 26 December så följde jag med Marie-Louise och hennes son Danne till Tjautjas för att titta på "Lilla Amerika" som jag hört talas om ska vara verkligen fint med alla sina ljus. Själv har jag aldrig varit ut och kikat så det var riktigt roligt att få se detta................. Det var riktigt fint och riktigt många lampor - undrar vad detta kostar - men de har säkert planerat för denna utgift. För nog blir det en extra utgift under December månad för detta för så mycket ljus och lampor har jag nog aldrig sett annat än på tv och då har det varit från Amerika.

Det var nog en ca 15 hus som "smyckat" sina hus med allehanda lampor och jularrangemang och har tagit några kort från en del så jag lägger in några kort från vår resa..................

Det här var väl det som jag tyckte var mest julstämning i - ser ni tomten i släden.....fint!!

Det var riktigt fint att åka runt och titta på alla villor som var upplysta i natten och lite kändes det väl som om man var lite för närgången men jag kan nog tänka mig att de börjar bli van att det kommer folk som vill titta. Vi mötte väl ett par tre stycken som också var ute och fotade och åkte runt och tittade på vår korta färd och har hört att det varit bussar som kört folk hit för att de ska få titta så nog är de van.....................

Ha det

Annan dag jul!

Ja, så har julhelgen snart förflutit och det har varit såååå trevligt. Det som är riktigt härligt att se är ju dessa "barnaögon" glittra av glädje och då får dom vara mellan 6 - 26 år..........:) Det var så roligt att se Christians ögon glittra när han fick öppna sin julklapp och hitta ja vad tror ni......se bilden ovan - är den inte härlig så säg!!! Det hade han inte väntat sig och det är nog det som det roligaste. De flesta klapparna har jag, som alltid, gjort själv för att få det personligt både från mig och sedan till den som ska få dom. Det blir billiga julklappar men innehåller mycket "dyra" känslor och för mig känns det riktigt rätt och bra. Men det är ju klart att det blir en och annan "köpt" klapp också - som till Christian till exempel och han behövde verkligen denna klapp - God Jul min son.

Annars så har julhelgen varit mycket god mat och härliga människor så nu lägger vi ännu en fin jul till samlingarna. Nedan kommer några foton från vår julafton:

Här har Pappa Micke fått sin "klapp" och är i full gång med att slita av pappret....

Och lilla Sara var riktigt duktig att fort få bort pappret och få fram innehållet...

Sedan blev det god mat i goda vänners lag......

Glada barn...............

Ännu mer god mat....................

Och så julklappsutdelningen.....................yeaah..

Och Pappa Lasse fick ta hand om allt julklappspapper................ett klurigt arbete att få till det i sopsäcken....:)

Och det var ett fruktansvärt arbetssamt jobb............trött och sliten var han Pappa Lasse men ganska nöjd med dagen tror jag......

Nu önskar jag en god fortsättning på helgerna och önskar en lika lugn nyårsafton med människor som har respekt för oss alla djurägare när det gäller smällare och nyårsraketer..................får verkligen hoppas att de håller sig till tolvslaget.

Det är så otrevligt när man vid promenader med hundarna får "barn" som springer efter och slänger smällare för att få se när hundarna reagerar............var är alla föräldrar till dessa oförståndiga barn..........nu reagerade inte mina hundar så det var väl inte så kul för dessa barn men HALLÅ där ute i samhället tänk till lite grann och förstör inte livet för dessa våra bästa vänner - hundarna - så att det får en rädsla som kan vara svår att komma över......:(

Nej vi kan väl försöka hitta respekten för varandra och börja det nya året med ödmjukhet inför alla levande varelser och försöka förstå att ALLA har ett värde och ALLA har en plats att fylla och ALLA är värdefulla!!

Ha det!

JUL!!!

Ja, så står då äntligen (hmm) Julen för dörren...................och äntligen så är jag klar med allt , nästan i alla fall. Julklappsinköp, inslagning och så maten förstås....Ska och handla i morgon (dan före julafton) inte så lyckat kanske men men får väl ta några timmar och försöka få tag i det jag behöver.

Vi (jag och Christian)ska äta julmiddag hos Lasse och Eva med barn och det ska bli riktigt trevligt.

Förra veckan var riktigt stressig med jobb och alla planeringar inför julen så nu känns det väldigt skönt att vara ledig - fram till 4 Januari - Yippi.............Har semester och övertid att ta ut så nu ska jag vila och hoppas på att det blir bra väder så vi kan åka ut till Nattavaara och hälsa på Anna-Karin och få träna lite hund - men vi får väl se eftersom lilla Sara börjat löpa och det kanske skapar oro i lägret - men som sagt vi får se hur det blir.

Sara är riktigt "retig" - plockar skorna från skostället och kommer farande in i köket : Kolla vad jag hittade..............eller så plockar hon ut sulorna ur skorna och kommer med dom............. Hon ser så full i sjutton ut när hon kommer med sakerna till mig - hon vill nog bara att vi ska göra något tillsammans - kanske - när jag försöker träna lite apportering med henne så går hon och hämtar skorna istället...................ja, inte vet jag vad hon vill men jag kan inte annat än skratta åt henne när hon kommer med grejer som hon bara råkade hitta.....:))Vi får nog låta träningen ligga lite på "hyllan" ett par dar så kanske hon kan koncentrera sig bättre när löpet väl kommit igång ordentligt.

TILL ALLA ER SOM BRUKAR KIKA IN HÄR ÖNSKAR JAG EN RIKTIGT

GOD JUL

OCH

GOTT NYTT ÅR

Hoppas nästa år blir lika bra - nej bättre - än det förra..:))

Ha det!!!

3:e advent

Ja, så har det förflutit en vecka igen och helt plötsligt så är det tredje advent.........tiden går så otroligt fort. Har knappt hunnit börja tänka på julen än. Är nog lite "allergisk" mot julhysterin med julklappsköp och julmaten (blir alldeles för mycket) och sedan planerandet för var man ska vara och vid vilken tid för att hinna med alla....................

Vi har de senaste åren varit hos Lasse (min brors son) och Eva för middag och julklappsutdelning och givetvis social samvaro och det har varit väldigt roligt att få se dessa barnaögon som glittrar av förväntningar över alla julklappar. Det tenderar nog att bli alldeles för mycket fokusering på julklappar och skulle nog själv vilja hålla fokus på samvaron mellan människorna i stället men finns det barn i en familj är det nog svårt att flytta fokus. Själv uppskattar jag vår egen lilla tradition och sedan att träffas och umgås under avslappnade former men givetvis god mat och så den där chokladasken förstås.

Har en egen tradition som förekommit i vår familj så långt tillbaka som jag minns - och det är länge..:) - Vi stiger upp tidigt på julaftonens morgon för att samlas hela familjen, packa in oss i bilen med alla gravljus och diverse andra saker och så tar vi våran runda till alla som inte finns med oss längre. Jag måste säga att det är avkopplande och det förekommer ingen som helst stress och sedan är det så otroligt vackert på våra kyrkogårdar så då får jag en riktigt härlig julstämning och blir väldigt ödmjuk över vår vackra jultradition. Det är riktigt skönt att börja julaftonen på detta sätt och stressen flyger all världens väg och det är så skönt.

Denna vecka har varit lugn och rofylld och det har varit skönt att komma tillbaka ner på en nivå igen där man känner att man "greppar" situationen - så att säga. Det har varit mycket stress och då aktiveras min kärlkramp med allt vad det innebär och det blir jobbigt men nu känns det mycket bättre.

Träningen med hundarna har legat på inomhusträning av metallapporten vilket går riktigt bra med Sara. Nu har vi kommit så långt att hon hämtar den sätter sig framför mig och för apporten mot min högra öppna hand och är väldigt fokuserad på att få till det ordentligt. Detta gör ju att fasthållningen av apporten är fast och stabil och inget tuggande eller "slammer" med apporten och det ser riktigt bra ut. Sedan har hon inga problem med metallen heller och det är skönt. Har tränat lite positioner också för att komma tillbaka till kontakten i "fria följet" och där är hon så taggad att hon gärna går upp i skall - inte bra - men vill verkligen träna så det är ju positivt.
Har börjat med förberedande träning för rutan, har ett eget "tänk" vad gäller dessa moment och det har visat sig fungerar på mina andra hundar så jag kommer att köra det med Sara också. Det går ut på att hon ska gå på mina kommandon och inte på konerna och det innebär att vi börjat alltid med kommandon ute på promenader - framåt, vääänster, höger och sedan vänd eller stanna i den position du befinner dig i just nu - dessa kommandon har börjat fungera bra på Sara men hon har inte riktigt greppat vänster och höger men lär sig väldigt fort av Micke som verkligen kan det. Sedan fortsätter vi med att "klicka" in positionen i rutan (tack Carina för tipset) och sedan blir det till att köra rutan först utan koner för att kolla att alla kommandon fungerar och sedan tillsättning av konerna.

Jag brukar försöka köra med flera rutor utsatta för att verkligen kolla att hon lyssnar på mig. För mig har detta resulterat i att hunden fokuserar på mina kommandon, hur många rutor som än finns ute på plan och det kan förekomma på tävling vilket jag varit med om flera gånger..............Det har förekommit att alla rutorna varit placerad väldigt nära varandra på plan och det blev en väldigt konfunderad hund som hade svårt att fokusera på rätt ruta och då ändrade jag min träning vilket visade sig bli en mycket bättre fokusering - på mina kommandon......mkt bra! Det kanske inte alls fungerar för alla hundar så det ska bli kul att se hur detta fungerar på lilla Sara.

Det var riktigt roligt att höra att Annika och Imsan startat i lydnadsklass två och fått 118 poäng och ett tredje pris. Är så nyfiken på att få se filmerna och jämföra hennes egna tankar med hur det verkligen såg ut mot för hur det kändes.

I lördags så var jag och Marie-Louise upp och tog en skön promenad efter Hirvas vägen och jisses så vackert det var. Himlen "brann" på den ena sidan av vägen och var riktigt "babyblå" på den andra sidan. Titta på bilderna nedan så får ni se - mkt härliga bilder...




Så här såg det ut på den Norra sidan av vägen...............

Och så här såg det ut på den Södra sidan...............vackert va!!! Lägger in några fler kort nedan

Sedan har vi varit lite galna på Lördagskvällen.............som vanligt, säger ni säkert...:) Jag och Marie-Louise med hundar har åkt plastpulka nerför Hirvas backar med pannlampa i det totala Skogsmörkret...............ja, så roligt har jag nog inte haft på länge och nu gick det fort.........har faktiskt försökt filma lite grann och det kanske inte syns så mycket men det hörs...............kolla och njut....

Idag Söndag ska det bli en premiärtur med skidorna och jag hoppas verkligen att mina ben håller att åka på för detta har jag längtat efter hur länge som helst.................tar med mig kameran så det kan gott hända att jag lägger in några fler bilder.................eller inte...........vi får väl se hur det går...:)

Är tillbaka från skidturen och gissa om det gick bra...........jag klarade av att inte bara stå på skidorna utan även åka så nog har kortisonsprutorna gjort verkan.......hurra för kortison......oj vad härligt det var och hundarna var riktigt duktiga. Micke som brukar vara helt galen på skidorna när man ska börja skötte sig riktigt bra men lilla Sara tyckte nog att dom där åkande sakerna kunde man kanske få tag i.............efter lite diskussion så gick dom riktigt bra i linan och när väl Sara bestämt sig för att börja dra ordentligt då gick det undan ska jag säga.

Sedan hade vi lilla Iza som visade sig vara en fullt kapabel draghund - det måste filmas för det tror man inte om man inte ser det - hon drog på riktigt ordentligt men blev lite osäker när Matte slog på baken och hade lite svårt att komma i gång igen efter det men efter lite lock och pock från mig så drog hon på för kung och fosterland igen.

Nu var vi bara ute och åkte nån kilometer så det var inget som kunde överanstränga någon hund och nu får Marie-Louise fokusera på att promenera med Iza så att hon får in ett jämnt och lugnt drag så hon inte överanstränger sig - hon är ju inte så stor i kroppen men i huvet verkar det vara en Schäfer.............:) Sedan fick Marie-Louise lite (ganska mycket ) ont i ländryggen och det ville inte riktigt släppa så det var väl en liten skugga på våran åktur men annars så var det kanonkuuuuuuuuuuuuul - Anna-Karin NU KOMMER VI MED SKIDOR OCH HUNDAR OCH ALLT.......:)

Ha det

En riktigt trevlig Söndag

Ja, så har vi varit ute efter Hirvasvägen på ett litet äventyr. Vi har åkt stjärtlapp nerför den branta vägen............och gissa om det var roligt. Man är aldrig för gammal för såna är äventyr och det är nog länge sedan som jag skrattade så innerligt. Hundarna tyckte nog också att vi var lite knasiga men de hade väldigt roligt de också.

Och så otroligt fint det är ute i skogen nu med all snö - titta bara på bilderna - träden är alldeles nedtyngda av all snö, men vackert är det. Titta bara på den nedre bilden....


Här ser man nästan inte vägen som går upp mot Hirvas men titta hur mycket snö som täcker träden.......

Här kommer bildbevis - Marie-Louise på sin sjärtlapp - och hon ser ganska lycklig ut eller hur...:)

Här är bildbeviset på mig själv och här blev det en liten kantring men lika lycklig är jag...:)

Nedan följer några otroligt fina bilder på hundarna efter vägen..............det blir ju så otroligt fina kort när det är så fint ute - titta bara....

Micke och Sara i snövallen på sidan av vägen.

Sara och Iza är också uppe i snövallen och leker.......

Här har Micke och Iza ställt upp sig så fint...........

Och här är "snygga" Sara som poserar för kameran...

Lilla Iza försvinner nästan i all snö ....

Och Mimmi hon funderar på vad vi egentligen håller på med.........hon ser ju ingenting och är så otroligt duktig på att hänga med alla våra tokigheter...........

Här nedan kommer filmbeviset på Marie-Louise åktur ner efter Hirvasvägen......titta och njut!

Och här nedan kommer filmbeviset på min krokiga färd med stjärtlapp nerför Hirvas backar.....

Blöt och lyckliga är vi så hemma igen. Hundarna ligger helt utslagna på golvet och nu är det nog dax att hoppa i badet så att man blir riktigt varm.

Föressten så har Lilla gossen(zebrafinken) separerat och flyttat hem igen...............:)

Behöver ni snö till skåne så bara ring................:))

Ha det gott

I´m alive!

Här kommer en liten uppdatering...........förstått att det är efterlängtat...:)
Jag är som sagt vid liv men kanske inte så pigg och fräsch som jag verkligen skulle vilja vara - det har varit en tung vecka IGEN...............

Det har lite med min kärlkramp att göra som har, enligt läkarundersökningen i somras, börjat försämras............inte roligt och nu märker jag av den - av kylan och ansträngning och stressen och en massa andra saker som gör att det kan bli lite ångest och så måste man försöka coola ner och ta det lugnt - greppa situationen så att säga....................det är inte lätt ska jag tala om.

Men det har fungerat tidigare och det kommer att fungera nu också men det som är mest frustrerande är nog att mina ben krånglar och det gör att det blir dubbelt så tungt när man inte varken kan gå (pga benen) eller ens orkar gå (pga av hjärtat)..........................Och så vill man inte annat än än försöka klara av allt på jobbet, träna med hundarna, gå långa härliga promenader (som inte alls blir härliga) och försöka hålla ordning hemma och.............ja, ni förstår säkert vad jag menar - LEVA ETT HELT VANLIGT LIV - som inte alls går....................då blir man frustrerad....

Det är då som det kan vara lätt att börja deppa och samtidigt börja grubbla på varför mitt liv just ska vara så jobbigt.............vad har jag gjort för att allt detta ska drabba mig och då kan jag säga att det är tur att man har sina vänner (hundarna) för de ska ha mat, de ska ut, de ska ha aktivering och det ska ha kärlek................man glömmer faktiskt bort att deppa och grubbla när man fixar och donar med dom och när man väl kommer ihåg allt det jobbiga och samtidigt tittar in i ett par mörka hundögon så inser man vem som verkligen är människans bästa vän och vad de gör för oss.................ja, vad vore vi utan en enda riktig ärlig vän - ingenting skulle jag vilja säga och där har hunden den största platsen i våra liv för det finns nog ingen människa som är så genomärlig som en hund - eller???? Nej, våra hundar gör nog mer för oss än vad vi nånsin kan förstå och jag börjar verkligen tro på att de kommer till oss av en anledning eller vad tror ni???

Slut på filosoferandet och till veckan som gått. Har varit ute på en helt underbar promenad och då menar jag verkligen helt magisk - varken kärlkramp eller benvärk. Jag och Marie-Louise bestämde oss för att åka upp och promenera en bit efter Hirvasvägen en kväll här i veckan. Det var mörkt så vi tog reflextäcken på hundarna och pannlampor på oss själva.

När vi kom upp till Hirvasvägen så upptäckte vi att det var ett månsken som var helt enkelt underbart. Det lös upp hela skogen och det var alldeles lugnt och stilla och helt tyst. Vi tände inte ens pannlamporna för det behövdes inte utan vi gick bara sakta efter vägen och var helt förundrad över den stämning som infann sig - vi hörde ingenting, de snötyngda granarna avspeglade sig knivskarpt mot den klara stjärnupplysta himlen och månen, ja månen var som ett trolskt mystiskt väsen där uppe på himlen. Den var så stark i sitt sken men ändå inte för stark utan precis så att vi inte behövde använda oss av något "konstgjort lyse" (pannlamporna) så vi bara tog in allt som gavs och NJÖÖÖT.

Ja, det var magiskt och det satt kvar i flera dagar efteråt och känslan var lugn och ro. Det kändes också som om vi varit på precis rätt ställe på precis rätt tid så det kändes rätt så speciellt för vi behövde det just då båda två................och gissa om vi tog in hela stämningen och gömde den inom oss för att kunna plocka fram den när vi behöver få samma lugna känsla igen.

Träningen med hundarna har stannat vid lite "träna konsteraktivering", det har inte varit speciellt fokuserat denna vecka. Men vi har kommit en bit på väg med Saras "rulla runt" och hon tycker det är riktigt roligt så då är det ju ok men givetvis så vill ju i alla fall mitt huvud mer än vad min kropp orkar med just nu men men det gäller att leva efter de villkor som livet ställer upp med..............ja och så har ju Pappa Micke fyllt år.............5 år den 4 December och då blev det ju fest förstås.

Jag vet inte om Micke uppskattade den festen så där väldigt mycket eftersom både maten och filmen inte riktigt var i hans smak men chipsen - gillade han! Han försökte enligt nedanstående foto fjäska till sig en bit av Marie-Louises varma macka men det gick inte så bra.......synd tyckte nog han.


Idag Lördag så har det blivit ett par promenader med hundarna, städat lite hemma (fågelburarna) och tvättat en maskin - när min lilla zebra fink rymde från sin bur och inrättade sig i min nymfparakits bur som i samma veva for ut från sin bur och skrek som en stucken gris.................det är ett monster i min bur.........nånting sånt kanske..........

Sedan har jag inte haft en chans att få tillbaka honom i sin bur - måntro om han tycker det är helt fel att hans hem är så mycket mindre än min nymfparakits eller om han bara ville ha sällskap.

De fungerar fint tillsammans men problemet är att Erik (nymfparakiten) alltid har sin burdörr stående öppen men inte lilla gossen(zebrafinken) och det är av den anledningen att Erik aldrig lämnar köket men gossen gör det och han är så liten så han försvinner så fort...........ja, ja vi får väl se om han vill "separera" i morgon och flytta tillbaka till sin egen lägenhet....

Nu blir det natti natti och sov gott så syns vi säkert snart igen...:)

Ha det