Det är tur att det finns pannlampor!

Ja ungefär så här ser det ut i mörkret numera. Det känns lite trist efter att vi ställt om klockan för nu blir det ju mörkt tidigare på eftermiddagen.

Så när man då är på väg ut på sista promenaden så blir det med reflexvästar och pannlampor - men det går ju bra det också för det är ju bara gilla läget - eller hur!!

Annars har veckan gått i lugnets tecken. Vi fortsätter vår träning inomhus med apporteringen och det börjar verkligen likna något nu - ska filma det nästa gång.

I torsdags var jag till vårdcentralen och skulle ta influensvaccinet - har haft lite ångest över hur man ska göra - ta det eller inte - men bestämde mig för att mitt hjärta nog inte orkar med en svininfluensa så sagt och gjort så tog jag mig till Malmberget enligt all information och blev motad i dörren - vaccinet är slut du får komma tillbaka nästa vecka men det är inte säkert att det kommer då heller...................Hallo vad säger man, när man då äntligen gått igenom alla kval och bestämt sig för att våga ta vaccinet då finns det inte tillgängligt ens till riskgrupperna. Ja den största risken är väl att man hinner få influensan innan det finns vaccin tillgängligt - måste verkligen säga att det verkar vara väldigt dåligt organiserat detta med vaccineringarna....:(

Sedan var det medlemsmöte på kvällen och det var en trevligt tillställning. Mycket bra och intressant information från de som varit på sektorskonferansen och det bästa av allt var den lättsamma stämmningen - det är såna här möten som skapar ett sug för framtida aktiviteter.

Sedan har fredagen varit en halv arbetsdag på grund av röd lördag. Fredagen sprang iväg så fort så jag hant inte göra hälften av vad jag planerat men det kommer ju en Måndag också.....
Marie-Louise kom ut precis till jag skulle sluta så vi gick en promenad med hundarna så de fick busa av sig riktigt ordentligt sedan blev det kvällspromenad efter stigen upp till Malmsta och tillbaka, det var skönt och nu ska jag slänga mig framför tv:n en liten stund och sedan sängen.

I morgon ska vi ut i skogen och lägga spår och hoppas verkligen att vädrets makter är med oss så vi får grilla en korv och så låta våra små vänner få gå ett par spår.....:)

Ha det

Helgfrämmande!!

I helgen så har vi varit hundvakt åt lilla Iza. Marie-Louise har varit till Skellefteå på sektorskonferansen och då fick Iza bo hos oss.



Ja, inte har väl jag gjort så mycket utan det är nog Micke och Sara som gjort det mesta jobbet. Iza tyckte nog väldigt synd om sig själv från början - plötsligt var hon föräldralös - men Pappa Micke tog hand om henne på bästa sätt. Han talade lugnt och sansat om precis vilka rutiner som gällde hemma hos oss och direkt så gick hon ner i varv och blev riktigt lugn. Hon har nästan inte hörts eller synas till alls utan gjort precis som Pappa Micke - sovit inne, ätit när maten varit framdukad och skött sig riktigt bra. Ute så har det varit Sara som tagit kommandot och lockat henne till lek och bus.




Här ser ni hur det ser ut när vi kommit hem från fredagens långa koppelpromenad - och Iza drar inte i kopplet (som matte Marie-Louise säger...:) utan hon har gjort precis som Micke och Sara - inte är det nån konst att sköta en sån här hund.......:)


Visst är det en konst att promenera med tre stycken hundar som inte är van att gå tillsammans - Iza som från början ville titta om inte Matte kanske kommer snart och så Sara som inbjuder till lek för att hon ska glömma bort Matte och så Micke som stabiliserar upp allt - Ja, det var en konst och tills sist så fixade vi det väldigt bra. Vi gjorde en lång koppelpromenad på fredag kväll och så två stycken riktigt långa promenader under lördagen och gissa om dom var trötta när dom kom hem - men nöjda - och jag var också riktigt nöjd. Jag har kunnat göra dessa promenader nästan helt utan smärta och vilken lycka det har varit - det är inte bara hundarna som har njutit.

På söndagen så for vi upp till Nautanen för att de skulle får springa och rasa lite grann och gissa om det var fart på dom............titta bara.......lyckligare hundar får man leta efter...:)

En liten rast i busandet och koll av vad jag håller på med.............

Pappa Micke han höll koll på båda tjejerna när han inte själv var med vill säga.....

Det har gått väldigt bra med Iza hela helgen och hon har verkligen inte tagit nån stor plats utan väldigt smidigt flytit in i alla våra rutiner..............till och med när vi dammsugit och skurat (då Matte måste stänga in henne för att hon jagar både dammsugare och skurtrasa) nej då inte här för Pappa Micke bara tittade på henne och man nästan hörde när han sa: - I det här huset så låter vi allt sånt vara i fred......... Och lilla Iza hon nickade och så gick hon och la sig i hallen....

Ja inte har jag behövt göra så mycket utan det har Pappa Micke löst och så Sara har sett till att alla spänningar har släppt ute vid "buset" - ja , dom har varit riktigt duktiga mina två och så otroligt snälla.

Och det som varit det bästa utav allt är väl att mina ben har hållit att gå på..........ja, det har varit en fröjd att vara ute och promenera och det är nog länge sedan som jag njutit så utav att vara ute och gå - nu hoppas jag verkligen att dessa kortisonsprutor håller i riktigt länge och gissa om jag ska njuta............:)

Ha det

Det gjorde riktig ont!

Nu har jag fått mina kortisonsprutor och fastän jag var inställd på att det inte är så farligt..............så jisses vad ont det gjorde. Till och med läkaren blev lite fundersam men efter en snabb koll MED SPRUTAN så fixade hon det.

Det var mitt högra knä som hon inte fick in sprutan i och sa att själva ledspringan glidit ihop och det tyder på artros...........och det betyder att det inte går att göra så mycket åt utan detta kommer att bli lite enklare att leva med kortisonsprutor men det kommer tillbaka igen och igen och igen och igen och givetvis värre och värre för varje gång..................ja inte känns det lätt !!

Hon satte in kortison i båda knäna, vänster gick det väldigt lätt, och sa att det är nog mest från artrosen som besvären i hela benen kommer ifrån och hon ville kolla det med att enbart spruta båda knäna för att se vilken reaktion det gav på hela benen.

När bedövningen släppte vid halv tre tiden på eftermiddagen så hade jag inte en chans att kunna gå och hade förutsett detta från förra gången då jag bara fick i mitt högra knä så Christian kom hit efter jobbet och gick ut med hundarna och sedan kom Marie-Louise hit på kvällen - vad hade jag gjort utan er - TACK!!

När Marie-Louise kom så kunde jag röra mig mer och tillsammans med en krycka så följde jag sakta med när hon gick ut med hundarna för att få lite friskluft och det var skönt att känna att jag kunde, om än väldigt långsamt, ta mig fram för egen maskin. Hundarna njöt av att få komma ut och lilla Sara fick busa en stund med Iza.

Micke har varit som en hönsmamma, varit bredvid mig hela tiden, stöttat mig så fort jag skulle försöka ta mig nånstans i lägenheten - han är helt "outstanding" - När jag försökte mig på att nå toaletten första gången så gick han och stödde upp mig från ena sidan - steg för steg - och sedan när jag skulle resa mig från toaletten och inte kom upp så var han där och så fick jag greppa med båda händerna i pälsen och så stod han som en betongpelare och så var jag uppe. Nog är våra små vänner helt otroliga på att veta precis vad som behövs, nog är han riktig Pappa Micke alltid - jag älskar dig så otroligt mycket min Micke....

Lilla Sara har nog mest varit konfunderad över Mickes beteende men ville också vara väldigt nära, skulle ligga i sängen tillsammans med Micke och gick som en liten skugga efter Micke när han följde mig i vart steg...............mina gullevänner dom visste vad som behövdes. Men visst var dom lyckliga när Christian och Marie-Louise kom så att de fick lite helt egen uppmärksamhet också, jag såg ju hur dom njöt av att få komma ut på kvällen när Marie-Louise kom.

Nu har dom gått och lagt sig och Micke ligger och kikar på mig precis som att - det är dax för dig också att komma och lägga dig - och det ska jag givetvis göra och så får vi hoppas att allt är ok i morgon precis som det var förra gången.................:)

Ha det

Ja, se det snöar - hurra!!

I dag började det att snöa.................hurra.................:( Nu blir det till att plocka fram spaden och sopen till bilen...................

- Pappa var kommer allt det här kalla ifrån?

- Kommer det därifrån??

- Jag undrar var det kommer ifrån?

- Kanske det kommer ifrån vägen...?

- Nej, mitt barn det kommer däruppifrån nånstans..................:)

Ha det

Stökigt och lugnt och skönt

Under veckan som gått har det varit lugnt och skönt. På fredagen hade vi besök på jobbet - se ovan - riktigt söta var dom....

Har tränat lite apportering inomhus och det går jättebra. Micke tycker att det är bara han som ska träna så han går upp i varv lite när jag tränar med Sara men det går bra ändå. Vi tränar med att hålla i apporten och sedan så ska hundarna med apporten i munnen föra sidan av apporten mot min öppna hand som jag har på sidan av apporten. Det är lite svårt att få dom att förstå vad jag vill att dom ska göra och Micke är nog den som börjar förstå men vi tränar på och det viktigaste är ju att vi har kul..............eller hur! Vad den här träningen går ut på är en bättre fokusering vid hållandet av apporten och inte få något tugg ..............fungerar kanonbra.

Har varit väldigt trött under veckan och haft fruktansvärt ont i mina ben så nu är det nog dax att beställa tid för att få mina kortisonsprutor som jag får med ca 4 månaders mellanrum. Lite drar jag väl mig för att få dom för inte är det väl så där himlastormande roligt med sprutor - men ska jag orka är det bara att ringa och beställa tid....Jag ringer på Måndag...:)

På fredagen när jag kom från jobbet var jag riktigt stressad, blev kvar på jobbet ett tag för att göra färdigt och sedan blev det bara en snabbkissning av hundarna för att stressa iväg till affären. När vi kommit hem så bytte jag bara om och så promenerade vi iväg till Kilen för att försöka göra oss av med lite stress - den satt som en tyngd i bröstet - men halvvägs upp till malmberget så började det att släppa och sedan tog det inte lång stund förrän svetten bröt ut när resten av trycket över bröstet släppte...........oj vad skönt det var. Vi gick in till Marie-Louise och fick oss en kopp kaffe och sedan skjutsade hon hem oss.

När vi kom hem så var vi riktigt nöjda och efter att vi fått i oss mat så slog vi oss ner i soffan i rummet för att titta lite grann på tv - ja, Micke och Sara låg utslagna på golvet... Så helt plötsligt far Micke upp och låter väldigt irriterad och pekar ut mot gården - ja på gården så står grannarna från andra sidan med en stor bil och slirar runt på våran sidan och helt plötsligt så dunkar dom in i bodan...............Ja, så var dom tvungen att med en annan bil dra upp den stora från våran sida av gården - man kan ju undra varför den stora bilen inte kom någonvart - men nog såg det ut som om det var sommardäck på bilen som for in i bodan eftersom den sedan inte kom från stället....................Ja, ja men någonstans så förstod jag nog att det är på gång hos mina grannar nu eftersom det börjar samlas bilar på gården och visst känner man sina löss på gången...

När de kommit in i lägenheten så slogs stereon igång och det finns visst bara ett läge på den stereon - fullt ös - så det var bara att ta fram öronpropparna och försöka lugna ner stressen som började komma krypande. Det var ett fruktansvärt liv fram till klockan tio när det blev alldeles tyst och bilarna började försvinna från gården................trodde inte riktigt att det var sant och först kvart över tio så vågade jag mig ut med mina hundar för en nattkissning och sedan somnade vi ganska fort och har sovit hela natten - såg på morgonen att de bilar som varit på fredagskvällen stod parkerade på gården så de har nog kommit under natten men tack och lov har jag inte hört något. Såg bara att det var kastat ölburkar och flaskor runt om på gården så det hade nog varit liv och rörelse - undrar hur länge dessa burkar och flaskor får ligga den här gången.................förra gången så fick de ligga i till jag var tvungen att plocka upp dom för att vi inte skulle göra illa oss..... Jag spelade in nivån på stereon - förstår ni att man behöver öronproppar när dessa människor är igång!!!

Lördag 17 Oktober

Idag har jag och Marie-Louise varit ute i skogen med hundarna och jisses vad skönt det har varit. Vi drog iväg ut efter linalombolo vägen och gick in i skogen vid våran glänta. Det var riktigt halt ute men det gick bra att gå i snön - fast det hade blivit ett litet islager i snön så gick det bra för hundarna att rasa omkring i skogen - det var härligt att se. Lägger in lite bilder här nedan:

Här sitter Marie-Louise och grillar våra korvar och våra vänner väntar och håller koll...)

Marie-Louise funderar på hur man ska göra med "manicken" som hon har i handen - kameran - Iza tycker nog också att hon ser lite konstig ut.....

Här leker lilla Mimmi alldeles för sig själv och hon fick ha sina pinnar helt i fred....kolla filmen

Här står Vackra Sara och njuter av solen - visst ser det härligt ut.........

Här njuter min fina kille......................det var så otroligt fint när solen sken in mellan träden..

Här står Marie-Louise, Iza och Mimmi som också njuter i solen...

Och Pappa Micke smyger omkring och kollar läget............han måste ju hålla koll på alla tjejern....

Oj vad det var skönt när vi kom hem för det kändes verkligen att det varit en otroligt härlig tur och undrar just vad våran glänta ger oss...............för varje gång som vi varit där så känner vi oss så otroligt avslappnade och nöjda............det är nog något visst med den gläntan....

Nu blir det en stund framför tv:n och sedan sängen.

Ha det

Fullt ös!

Nu kan man nog säga att det nästan är fullt ös på lilltjejen. Se bara ovan på bilden.......:)

Vi har tagit det lugnt men långa mysiga promenader i skogen och enbart njutit men nu börjar Sara tycka att det är dax att börja jobba.

Vi har väl lite planer på att träna lite inomhus - fick så fina instruktioner av Marie-Louise, Lena och Evelina så nu ska vi finslipa detaljer......Tack för det!!!

Men idag var det så otroligt fint ute när jag slutade jobbet så jag var bara tvungen att ta några bilder på hundarna i den dalande solen.................vill försöka få solen på bild eftersom det kanske dröjer innan vi ser den igen................titta bara så härliga bilder.....

Micke och Sara sitter fint i snön och i solen..........

Micke tycker jag ska sluta fota och leka en stund i stället..........

Snälla............kom och lek med oss..

Visst ser det härligt ut..........Man blir nästan lyrisk över att det är så vackert.

Har varit till Per och Pigan och hälsat på i deras nya lägenhet. Oj, så fint de har fått nu när tapetseringen nästan är klar. Lägger in en bild på lilla Misse

Nu ska vi ta på oss reflexvästarna och sticka ut på en promenad i mörkret - det är tur att det finns så fina reflexer som vi kan sätta på våra hundar och även på oss själva för huga vad det börjar bli mörkt ute nu.

Ha det

Jokkmokk

Under Lördagen så har jag varit i Jokkmokk och hjälp till att döma på deras lydnadstävlingar. Det var jag och Josefin (se bilden ovan) som dömde och det var trevligt men jobbigt.

Det kördes en tävling på förmiddagen med lydnadsklass I-Elit och sedan en tävling lydnadsklass I - Elit på eftermiddagen.

Jag dömde lydnadsklass II och Elitklass på FM och lydnadsklass III och Elit på EM. Det var riktigt många anmälda - ca 69 ekipage under hela dagen men det blev en del strykningar och vissa som inte kom. Men det gick jättebra men gissa om vi var frusna och trötta när dagen var slut.

Under Lördagen tävlade Gunnel med Evita som fick 178,5 poäng och ett första pris - grattis - sedan tävlade Anneli Utter med Malte som jag inte hant få några poäng på men tyckte att det gick jättebra för dom. Sedan tävlade Anjelika med Soti och dom fick 181 poäng på förmiddagen och ett första pris - jättegrattis - och sedan var dom en poäng ifrån ett första pris på eftermiddagen - oj vad duktiga dom var.

Nedan ser ni platsliggningen i snö och kyla....................visst var det kallt men det gick jättebra ändå men visst ser det lite kyligt ut....:)

Här nedan är Anjelika med sin Soti som lyckades så otroligt bra under tävlingarna och jag kan ju tänka mig att Anjelika var nöjd med sin vän...

Marie-Louise följde med och tog hand om hundarna under dagen. Micke, Sara och Iza var med oss och fick ett par promenader under dagen och var jätteduktiga. Iza som är lite skendräktig tyckte att det var riktigt skönt att ligga på fällen i bilen. Sara som börjar bli väldigt pigg tyckte väl att det nog hade varit kul med lite mer aktiviteter men skötte sig ändå jättebra. Micke tog det lugnt och tyckte nog att det var intressant med alla hundarna.

När vi kom hem så gick vi en promenad med hundarna så de fick busa av sig lite grann. Vi var ju lite mosiga av att varit ute hela dagen så det blev en tidig kväll och det var skönt.

Idag söndag så ska jag och Marie-Louise (pigan) bjuda kursarna (lena, evelina och marie-louise) på lite mat så att vi också får höra vad de fått göra under kursen i kiruna, vi får hoppas att det kommer att smaka riktigt bra med maten så vi får riktigt mycket information så att vi också får lite nytändning vad gäller det som är viktigt i den grundläggande träningen - längtar till de ska komma...:)

Ha det

Ett sista spår

Nu går det framåt med lilla Saras hals, hon äter riktigt bra och helt obekymrat och blir piggare och piggare för var dag. Än så tar vi det lugnt och försöker bara att ha det skönt och göra roliga saker. Vi har ännu tre dagar kvar på antibiotikan så det får bli lugna gatan.

I eftermiddag så for jag och Marie-Louise ut i skogen med hundarna - det var så otroligt fint ute. Nån minusgrad och solen som glittrade på den lilla snön som hade kommit. Det var riktigt härligt. Vi la ett par korta spår åt våra hundar och det blir nog de sista spår de får gå i år.....

Efter att vi lagt ut spåren så promenerade vi i skogen med hundarna och gissa om dom tyckte det var härligt. Sara var riktigt busig och hakade på allt som Iza inbjöd henne till och det blev ett par härliga turer för dom runt i skogen.

Här är dom allihop uppe på en liten backe och det var bara tur att jag hant med att få dom alla fyra på samma kort....:)

Titta så härligt det är ute i skogen, solen lyser mellan träden och det var riktigt vackert och så otroligt tyst och fint............nog är våra skogar en plats för själsvila...

Sedan försökte dom få i gång mig att busa både Micke och Sara då jag höll på att förlora min vante...........det är så härligt att se lilla Sara vara så busig och glad

Titta bara så hon retar Pappa Micke...................härligt va!!!

Sedan försökte lilla Iza stjäla en puss av Pappa Micke man han hant undan....:)

Och så blev det lite positionsträning...................det ser väldigt bra ut - eller hur!!

Även här var båda hundarna med i leken och tyckte visst att de kunde träna en stund....visst är dom fina min små vänner.

Sedan så fick Sara gå sitt korta spår och gissa om det var drag i linan............hon gick som om hon riktigt längtat efter detta hur länge som helst - det var riktigt roligt. Spåret var nog inte längre än ca 100 m med en vinkel och en slutapport men hon var så fruktansvärt lycklig och så säker i spåret så detta bådar gott för framtiden..........

Sedan fick Iza gå sitt spår och där var samma drag i linan så Marie-Louise fick ta fram sjumilastegen för att alls hinna med.................härligt va.............och så säker i spåret - duktig flicka!

Och sist fick Pappa Micke sitt spår som var ca 500 m med fyra små apporter och ett slut. Han gick som tåget och var så taggad så han hade inte tid att langa över apporterna till mig utan tog bara upp dom i munnen och fortsatte spåra.............lilla gubben vad lycklig han var att få spåra..............inte en pinne lämnade han i skogen och så slutapporten som givetvis var hans bitstock gjorde att han var såååååååååååååååååååå lycklig................nog är det härligt att spåra med så här lyckliga hundar - synd nu bara att det kanske dröjer till nästa gång. Dom har lovat kring 2-3 dm snö till i morgon.........huva ligen........nu är det snart riktig vinter.

Nu blir det en liten "kisspromenad" och så sängen. Nu hoppas jag verkligen att det ska fortsätta gå framåt med Saras tillfrisknande så att allt blir som vanligt igen med två galna och lyckliga hundar..........

Natti natti

Snön har kommit!!

Ja, så har snön kommit till oss här uppe i nord och inte var det väl så där jättekul. Vägarna blev över natten vintervägar som man inte kör omkring med sommardäck på och givetvis så hade jag ju inte bytt däck....:( Det är nog samma sak varje år, man väntar in i det sista, kanske är det så att man inte vill att det ska bli vinter och kallt.......Min son Christian fick rycka ut och byta mina däck i eftermiddag - Tusen tack min son för att du finns - vad gjorde jag annars!!!

Lilla Sara har ätit sin antibiotika i två dagar och jag tycker att det blivit en ganska snabb förbättring i alla fall i hennes ätande. Hon äter uppblött mat nu inte vällingmat helt utan att reagerar och hon är verkligen hungrig. Jag ger henne små mål, fyra gånger om dagen blandat med fil så att inte hennes mage ska reagera alltför mycket - den har ju inte fått i sig så där väldigt mycket under fem dagar.........Ute i skogen idag var hon riktigt busig och pigg och det var nästan så jag fick tårar i ögonen när jag såg henne springa omkring och busa. Har filmat lite grann och lägger in filmen här nedan och det som är ganska kul är att ljudet inte riktigt hänger med pga att det är kallt ute - men det är roligt att se henne så pigg.

Vi har enbart försökt vila i helgen och ta hand om varandra - lugna härliga skogspromenader och bara varit hemma och försökt mysa. Jag har nog haft lite svårt att vila eftersom jag tycker att hennes smärtor varit väldigt konstiga och stora så min helg har nog varit lite ångestladdad men jag hoppas verkligen att det nu släpper för henne och att hon får komma tillbaka och blir lika vild och galen som hon varit tidigare - hennes livsglädje är verkligen någonting utöver det vanliga men den senaste veckan har det varit lite dåligt med det men men nu får vi hoppas att det vänder och livet blir värt att leva igen.....:)

Tog några kort när vi var ute i Nautanen under dagen - det är ju fint med snön men men tänk om det hade fått räcka så här...........

Micke och Sara gillade verkligen snön och busade ordentligt och lyckligt..

Lilla söta Sara har ju tappat all sin päls, både på grund av att det nog säkert var dax att byta men säkert också pga operationen och att hon inte mått så bra sista veckan - hon blev så liten..........lilla älskade gumman min..

Här kommer filmklippet när dom busar i skogen, hör när ljudet inte riktigt hänger med - trodde först att det var spök men filmen..........men sedan förstod jag att kylan nog gjorde att allt inte riktigt hängde med...

Det gick dåligt att lägga in filmen - efter tre timmar så slog jag av - provar igen i morgon..

Nu ska vi försöka gå en liten nattis promenad och sedan hoppa i säng!!

Ha det bra

Ljus i tunneln

Nu har det gått fem dagar sedan operationen och det går sakta framåt. Sara har haft väldigt ont efter operationen och fruktansvärt svårt att få i sig mat. Jag har mixat all mat så att det varit som en vattning välling men hon har haft svårt att få i sig mer än ett par munnar. Hon har fått glass i små portioner och det har gått ganska bra eftersom det kyler ner halsen men hon skakade i hela kroppen efter varje gång hon försökt få i sig något så efter två dagar så satte jag in henne på Rimadyl för smärtorna.

Har aldrig varit med om att någon av mina tidigare hundar haft såna här smärtor efter en tonsilloperation. På torsdag ringde jag upp veterinären i Gällivare som var väldigt nedlåtande och menade på att det är väl klart att hunden har ont i halsen eftersom hon är opererad........ja, som om jag inte visste det då.............men till skillnad från mina fem andra hundar som blivit tonsillopererad så är det en stor skillnad eftersom ingen av dom haft såna här smärtor. Den enda skillnaden är att Sara inte fått någon antibiotika efter operationen och det frågade jag om och då sa hon att det behövs inte????? Nähä och det kan du säga via telefon utan att ens titta på hunden, hennes smärtor har ökat för varje dag och för mig är det här inte normalt med en hund som ligger i ett hörn och skakar av smärta.................veterinären svarar då - eftersom hon inte har nån feber så är det inte så farligt..............Ja, vad säger man. Veterinären fortsätter med att jag ska fortsätta med den Rimadyl som jag blivit ordinerad...........jag svarar att jag har inte blivit ordinerad någonting utan det har jag satt in själv på grund av att hon hade såna smärtor.........veterinären fortsätter då med att ja, det var ju bra det kan du ju fortsätta med..............Kändes väldigt oengagerat och okänsligt.........när jag frågade om de inte skulle titta på henne för att avgöra hur det ser ut i halsen så svarade hon bara - Nej det behövs inte för vi brukar vänta minst en vecka innan vi gör något.....................

Ja vad gör man....veterinären skriver i alla fall ut mer Rimadyl och säger än en gång att jag ska fortsätta med den ordination som jag fått........när jag än en gång säger att detta är något som jag själv satt in eftersom hon har såna smärtor så säger hon bara jaha............men skriver i alla fall ut mer och säger att jag kan ju höra av mig om hon börjar bli uttorkad..................då säger jag än en gång att hon dricker inget vatten vilket jag talade om för dig redan från början utan det hon får i sig är ca en sked glass och en halv dl fil som jag försöker få i henne med någon timmes mellanrum.................ja, då säger hon att kanske hon behöver vätskas upp men vi är ju inget djursjukhus så vi kan ju ändå inte ha henne här.....................

Ja detta vara torsdagens samtal och på fredag så ringde jag igen och frågade om de ändå inte skulle titta på henne eftersom det tenderar bli värre och samma veterinär svarade då - Nej, du får då vänta en vecka först......................då gav jag upp och förstod att denna veterinär har ingen som helst empati med djuret i fråga.

Nu har jag tempat henne varje dag och hon har ingen temp och hon har blivit piggare och piggare. Hon har inte haft någon tendens till uttorkning eftersom jag verkligen försökt få i henne vätska (glass och fil) med jämna mellanrum och det är ju skönt. Har börjat försöka få i sig mer och mer mat (välling) men först en timme efter att hon fått i sig sin Rimadyltablett. Har börjat retas med Micke och allt verkar gå sakta framåt men är fortfarande väldigt konfunderad över hennes smärtor.

Vi hade ju planerat att Sara skulle få följa med som sällskapsdam till Micke på kursen som vi anmält oss till i Kiruna men vi avbokade allting eftersom jag vill att hon visar en mycket bättre förbättring vad gäller både maten och beteendet innan vi åker någonstans. Så vi har stannat hemma och skulle det vara så att det inte fortsätter sakta bli bättre så blir det nog så att jag tar kontakt med Gammelstads veterinärer för konsultation eftersom jag känner att jag inte fått någon som helst respons för min oro i Gällivare.

Skulle vilja ha lite information från andra som gjort tonsilloperationer - är det verkligen vanligt med såna här smärtor och är det så att antibiotika inte behövs efter en sån här operation... Eftersom jag själv har fem hundar som blivit opererade och har aldrig varit med om såna här smärtor och den enda skillnaden mellan mina tidigare hundar och Sara är att hon inte fått en antibiotikakur efter operationen så i mina ögon verkar det som att just denna antibiotikakur är något som behövs för både läkningen och smärtorna men jag ska ringa upp veterinären i Gammelstad och fråga angående detta................återkommer när jag fått svar från dom.

Nu är jag tillbaka och veterinären i Gammelstad var ute på jour och ville jag skulle lämna namn och telnr så ringer hon upp men jag fick tag på veterinären i Kiruna som tyckte att det var väldigt konstigt att hon inte fått en antibiotikakur efter operationen och de smärtor som hon har ska hon absolut inte ha och skrev ut antibiotika direkt åt henne och ville jag skulle prova och höra utav mig till henne om inte smärtorna släpper till i morgon.................jag sticker på en gång och hämtar hennes medecin............och nu får vi hoppas det blir bättre....

Hör av mig senare med mer info.

Ha det