Helgfrämmande!!

I helgen så har vi varit hundvakt åt lilla Iza. Marie-Louise har varit till Skellefteå på sektorskonferansen och då fick Iza bo hos oss.



Ja, inte har väl jag gjort så mycket utan det är nog Micke och Sara som gjort det mesta jobbet. Iza tyckte nog väldigt synd om sig själv från början - plötsligt var hon föräldralös - men Pappa Micke tog hand om henne på bästa sätt. Han talade lugnt och sansat om precis vilka rutiner som gällde hemma hos oss och direkt så gick hon ner i varv och blev riktigt lugn. Hon har nästan inte hörts eller synas till alls utan gjort precis som Pappa Micke - sovit inne, ätit när maten varit framdukad och skött sig riktigt bra. Ute så har det varit Sara som tagit kommandot och lockat henne till lek och bus.




Här ser ni hur det ser ut när vi kommit hem från fredagens långa koppelpromenad - och Iza drar inte i kopplet (som matte Marie-Louise säger...:) utan hon har gjort precis som Micke och Sara - inte är det nån konst att sköta en sån här hund.......:)


Visst är det en konst att promenera med tre stycken hundar som inte är van att gå tillsammans - Iza som från början ville titta om inte Matte kanske kommer snart och så Sara som inbjuder till lek för att hon ska glömma bort Matte och så Micke som stabiliserar upp allt - Ja, det var en konst och tills sist så fixade vi det väldigt bra. Vi gjorde en lång koppelpromenad på fredag kväll och så två stycken riktigt långa promenader under lördagen och gissa om dom var trötta när dom kom hem - men nöjda - och jag var också riktigt nöjd. Jag har kunnat göra dessa promenader nästan helt utan smärta och vilken lycka det har varit - det är inte bara hundarna som har njutit.

På söndagen så for vi upp till Nautanen för att de skulle får springa och rasa lite grann och gissa om det var fart på dom............titta bara.......lyckligare hundar får man leta efter...:)

En liten rast i busandet och koll av vad jag håller på med.............

Pappa Micke han höll koll på båda tjejerna när han inte själv var med vill säga.....

Det har gått väldigt bra med Iza hela helgen och hon har verkligen inte tagit nån stor plats utan väldigt smidigt flytit in i alla våra rutiner..............till och med när vi dammsugit och skurat (då Matte måste stänga in henne för att hon jagar både dammsugare och skurtrasa) nej då inte här för Pappa Micke bara tittade på henne och man nästan hörde när han sa: - I det här huset så låter vi allt sånt vara i fred......... Och lilla Iza hon nickade och så gick hon och la sig i hallen....

Ja inte har jag behövt göra så mycket utan det har Pappa Micke löst och så Sara har sett till att alla spänningar har släppt ute vid "buset" - ja , dom har varit riktigt duktiga mina två och så otroligt snälla.

Och det som varit det bästa utav allt är väl att mina ben har hållit att gå på..........ja, det har varit en fröjd att vara ute och promenera och det är nog länge sedan som jag njutit så utav att vara ute och gå - nu hoppas jag verkligen att dessa kortisonsprutor håller i riktigt länge och gissa om jag ska njuta............:)

Ha det