Ljus i tunneln

Nu har det gått fem dagar sedan operationen och det går sakta framåt. Sara har haft väldigt ont efter operationen och fruktansvärt svårt att få i sig mat. Jag har mixat all mat så att det varit som en vattning välling men hon har haft svårt att få i sig mer än ett par munnar. Hon har fått glass i små portioner och det har gått ganska bra eftersom det kyler ner halsen men hon skakade i hela kroppen efter varje gång hon försökt få i sig något så efter två dagar så satte jag in henne på Rimadyl för smärtorna.

Har aldrig varit med om att någon av mina tidigare hundar haft såna här smärtor efter en tonsilloperation. På torsdag ringde jag upp veterinären i Gällivare som var väldigt nedlåtande och menade på att det är väl klart att hunden har ont i halsen eftersom hon är opererad........ja, som om jag inte visste det då.............men till skillnad från mina fem andra hundar som blivit tonsillopererad så är det en stor skillnad eftersom ingen av dom haft såna här smärtor. Den enda skillnaden är att Sara inte fått någon antibiotika efter operationen och det frågade jag om och då sa hon att det behövs inte????? Nähä och det kan du säga via telefon utan att ens titta på hunden, hennes smärtor har ökat för varje dag och för mig är det här inte normalt med en hund som ligger i ett hörn och skakar av smärta.................veterinären svarar då - eftersom hon inte har nån feber så är det inte så farligt..............Ja, vad säger man. Veterinären fortsätter med att jag ska fortsätta med den Rimadyl som jag blivit ordinerad...........jag svarar att jag har inte blivit ordinerad någonting utan det har jag satt in själv på grund av att hon hade såna smärtor.........veterinären fortsätter då med att ja, det var ju bra det kan du ju fortsätta med..............Kändes väldigt oengagerat och okänsligt.........när jag frågade om de inte skulle titta på henne för att avgöra hur det ser ut i halsen så svarade hon bara - Nej det behövs inte för vi brukar vänta minst en vecka innan vi gör något.....................

Ja vad gör man....veterinären skriver i alla fall ut mer Rimadyl och säger än en gång att jag ska fortsätta med den ordination som jag fått........när jag än en gång säger att detta är något som jag själv satt in eftersom hon har såna smärtor så säger hon bara jaha............men skriver i alla fall ut mer och säger att jag kan ju höra av mig om hon börjar bli uttorkad..................då säger jag än en gång att hon dricker inget vatten vilket jag talade om för dig redan från början utan det hon får i sig är ca en sked glass och en halv dl fil som jag försöker få i henne med någon timmes mellanrum.................ja, då säger hon att kanske hon behöver vätskas upp men vi är ju inget djursjukhus så vi kan ju ändå inte ha henne här.....................

Ja detta vara torsdagens samtal och på fredag så ringde jag igen och frågade om de ändå inte skulle titta på henne eftersom det tenderar bli värre och samma veterinär svarade då - Nej, du får då vänta en vecka först......................då gav jag upp och förstod att denna veterinär har ingen som helst empati med djuret i fråga.

Nu har jag tempat henne varje dag och hon har ingen temp och hon har blivit piggare och piggare. Hon har inte haft någon tendens till uttorkning eftersom jag verkligen försökt få i henne vätska (glass och fil) med jämna mellanrum och det är ju skönt. Har börjat försöka få i sig mer och mer mat (välling) men först en timme efter att hon fått i sig sin Rimadyltablett. Har börjat retas med Micke och allt verkar gå sakta framåt men är fortfarande väldigt konfunderad över hennes smärtor.

Vi hade ju planerat att Sara skulle få följa med som sällskapsdam till Micke på kursen som vi anmält oss till i Kiruna men vi avbokade allting eftersom jag vill att hon visar en mycket bättre förbättring vad gäller både maten och beteendet innan vi åker någonstans. Så vi har stannat hemma och skulle det vara så att det inte fortsätter sakta bli bättre så blir det nog så att jag tar kontakt med Gammelstads veterinärer för konsultation eftersom jag känner att jag inte fått någon som helst respons för min oro i Gällivare.

Skulle vilja ha lite information från andra som gjort tonsilloperationer - är det verkligen vanligt med såna här smärtor och är det så att antibiotika inte behövs efter en sån här operation... Eftersom jag själv har fem hundar som blivit opererade och har aldrig varit med om såna här smärtor och den enda skillnaden mellan mina tidigare hundar och Sara är att hon inte fått en antibiotikakur efter operationen så i mina ögon verkar det som att just denna antibiotikakur är något som behövs för både läkningen och smärtorna men jag ska ringa upp veterinären i Gammelstad och fråga angående detta................återkommer när jag fått svar från dom.

Nu är jag tillbaka och veterinären i Gammelstad var ute på jour och ville jag skulle lämna namn och telnr så ringer hon upp men jag fick tag på veterinären i Kiruna som tyckte att det var väldigt konstigt att hon inte fått en antibiotikakur efter operationen och de smärtor som hon har ska hon absolut inte ha och skrev ut antibiotika direkt åt henne och ville jag skulle prova och höra utav mig till henne om inte smärtorna släpper till i morgon.................jag sticker på en gång och hämtar hennes medecin............och nu får vi hoppas det blir bättre....

Hör av mig senare med mer info.

Ha det