Back in business.....äntligen!!!

Nu börjar man känna sig som människa igen men OJ OJ vilken smärta som jag har haft. Trodde ett tag att nu är det bara slänga in handduken eftersom den aldrig släppte - kunde inte äta och inte sova på 5 dagar så kroppen kändes ganska ihålig och slut MEN till slut så började det att så sakteliga vända.

Det kändes som att få ett nytt liv när smärtan började tyna bort - skulle inte önska min värsta ovän denna smärta den var riktigt hemskt MEN nu är den snart borta och då tillhör den dåtiden...........:)

Det är då tur att man har hundar som ligger och sover när det blir så här - enda problemet har nog varit att sängen blivit så trång.............men varmt och gött har det varit. (se nedan)





Här sover mina allra bästa vänner med mig och det har varit så otroligt skönt att dom funnits där för mig.

Nedan kommer några dagar i lite foton:

Lördag så hade jag en bra dag och jag och Marie-Louise var ut till Sarkasvaara och badade lite hundar...........

Söndag var jag helt borta av smärta igen men på Måndag så började smärtan att försvinna.

Var in på jobbet med mitt sjukintyg under Måndagen och även till försäkringskassan för att lämna originalintyget och passade samtidigt på att fråga hur rutinerna är när man är borta mer än 15 dagar - fick information om att arbetsgivaren betalar de 15 första dagarna för att sedan anmäla till FS som då gör en prövning och betalar ut resterande. Fick lite missvisande information från arbetsgivaren om vem som skulle anmäla till FS att jag var sjukskriven mer än 15 dagar så jag får hoppas att anmälan från arbetsgivaren till FS blir gjord och att allt går rätt till men det borde det väl göra.............

Under Tisdagen så blev det mest vila och korta härliga promenader med hundarna. Marie-Louise hade åkt till Piteå på kennelträff och här fick jag se hur fort Micke vant sig vid att hon kommit de senaste dagarna på kvällarna för att ta ut oss på en kvällspromenad....Han satt eller låg och höll koll på dörren och gården för att verkligen vara startklar när hon skulle komma och när jag tog med dom på en egen liten kvällspromenad så hade han svårt att gå från gården - tittade på mig som om han ville säga: Snälla Mamma hon kommer snart......:) Gullgubben han har verkligen lutat sig på Marie-Louise under dessa dagar så han var lite ledsen när hon inte kunde komma. Men på Onsdagskvällen så körden Forden in på gården igen och gissa vem som fick ett glädjeutbrott när han såg vem det var som kom - MARIE-LOUISE - Ja, det var hon som kom och så blev det en färd till Sarkasvaara för lite badande och en härlig promenad. Tack Marie-Louise för att du har funnits där för mina hundar under den här tiden....:)

Nedan kommer några bilder från Onsdagens hundaktiviteter:


Iza simmar..........

Badesset Sara hade svårt att lämna vattnet när vi skulle gå en promenad.....:)

Lilla Mimmi var pinnätare.......

Iza och Sara var gräsätare............

Och Pappa Micke var livsnjutare...............nu var allt som det skulle...:)

Lite senare på kvällen så kom Pigan och hämtade upp oss för en liten promenad på stan i Gällivare:

Här står vi vid den ena fontänen på torget i Gällivare

Och yngel slyngel Misse kunde ju givetvis inte låta bli att bada..............:)

Här ser man de klara bevisen på var han varit.....:)

Här står jag tillsammans med Micke och Sara framför fontänen.


Sedan gick vi för att titta på den andra lilla fontänen och vad tror ni hände då.......

Jo då badade slynglet riktigt ordentligt...................Ja dessa ungdomar, men kul hade han!

Så här nöjd och belåten ser man ut när man gjort stan i Gällivare en onsdagskväll i Juli....

Det var riktigt fint på torget i Gällivare men det enda som var riktigt tråkigt var att någon hade varit och dragit upp blomplantorna från rabbatterna och slängt ut dom på den lilla gångstigen - se nedan - kan inte för mitt liv förstå varför man måste göra så, varför får vi inte ha det lite fint runtomkring oss utan att någon skall förstöra det...............ja, det kommer jag nog aldrig att förstå.

Kvällen avslutades i alla fall med tre stycken lyckliga hundar och själv kände jag mig mycket nöjd med dagen och även med mig själv. Tyckte att orken räckt till riktigt ordentligt för alla hundaktiviteter men nu börjar den säga till att kudden väntar och då är det nog bara lyssna - har fått lära mig det under dessa dagar - både på gott och ont men nu går det åt rätt håll i alla fall.

Ha det