Rapport från sjukhus sängen!

Usch och blä men ack så nödvändigt. Ligger just nu på Gällivare lasarett på hjärtintensiven uppkopplad på övervakning och med nitrodropp - och ganska "morfinstinn". Det har ju känts rätt länge att det inte är bra och har reagerat ganska mycket och fort på kylan så det här var nog bara väntat.

Det började på fredagkväll med att jag var väldigt trött och kände mig inte alls bra. På Lördagsmorgonen behövde jag bara stiga ur sängen så slog det till som en blixt från klar himmel, har ju varit med förr så jag tog en tablett och gjorde mig i ordning och gick ut med hundarna. Det som var lite konstigt var att hundarna inte alls ville gå ut................på något konstigt vis så kände dom nog på sig att jag inte alls var bra. Men men vi knallade ut och det blev bara värre och värre och till slut så tappade jag nästan medvetandet och förstod att nu var det nog värre än vanligt och började fundera på om jag tar mig hem. Vi tog oss hem men det var en riktig pärs och väl hemma så tog jag fler tabletter men det ville inte släppa och jag behövde bara röra mig så slog det till riktigt ordentligt............det kändes inte alls bra.............lite oroväckande faktiskt. Nå nå jag tog det lugnt och så länge jag höll mig i stillhet så gav det med sig lite grann så jag satt bara still på stolen i köket och funderade på vad som var på gång.

Marie-Louise ringde vid halv tolv tiden och frågade om vi skulle gå ut med hundarna och det trodde jag nog att jag skulle klara med någonstans i bakhuvet så förstod jag nog att jatt det inte skulle gå. Gjorde faktiskt i ordning en väska med alla mina grejer som jag var tvungen att ha med mig på lassa och mycket riktigt så hant vi bara gå ca 50 meter så slog det till ännu värre än tidigare så det var bara åka in.................men jag gjorde det mycket motvilligt - tjurig som man är....

Det visade sig sedan att det var nog det allra bästa jag hade kunnat göra och i precis i rätt tid för ca en halv timme efter jag kommit in så slog det till riktigt ordentligt och då var det smärtor som jag aldrig tidigare varit med om så då kopplades nitrodroppet in och så pumpade dom mig full av morfin...............jag hant nog bli lite rädd för det kändes som om jag tappade hela övre kroppen och det var riktigt obehagligt. Det lättade ganska snabbt men det visade sig att de inte kunde koppla bort nitrodroppet då slog det till igen så nu ligger jag här och väntar på att få flyga till sunderbyn för en kärlröntgen. Dom misstänker att det är något igentäppt kärl som ger smärtorna och att det kanske behövs en sprängning. Det är nog tur att dom är så otroligt proffesionella här och kan ta en när man får panik för gissa om jag fick panik när jag kände att jag tappade överkroppen men det gick så lugnt och städat till så det gick fort när jag kände att jag greppade verkligheten igen. Men usch så obehagligt med dessa smärtor men det här misstänker dom har byggt upp under den här kalla tiden då jag reagerat så lätt tills det inte fanns något utrymme mer och då slog det till riktigt ordentligt.

Nu får vi hoppas att det ordnar sig med flyget och att de kan fixa detta så man kan komma tillbaka som en ny människa och känna att man börjar orka lite grann igen för oj oj vad det har varit tungt på sista tiden.

Det som är bra nu förtiden här på hjärtintensiven är ju att man kan både ha sin egen mobiltelefon och datorn. Man har ju tidigare blivit helt isolerad här när man inte fått ha någon telefon och sedan får man ju inte lämna sängen. Men nu känns det i alla fall som att man har kontakt med världen utanför och när Christian kom ner med datorn så kändes det riktigt bra.

Marie-Louise, Christian, Pigan och Per är väl ena riktiga pärlor..........det var inga problem att ta hand om mina hundar, lägenheten, fåglarna, vattna blommor och sedan titta in här och prata bort en stund................NI ÄR HELT ENASTÅENDE! Det känns så lugnt när man kan släppa ansvaret över hundarna och veta att dom har det bra och bara koncentrera sig på att ta sig igenom det här så det ska ni veta att det här kommer jag inte att glömma i första taget.

Nu ska jag försöka vila en stund så återkommer jag när jag varit i sunderbyn och börjar klarna till.................

Ha det