De sista "två" entusiasterna!

I går var vi hela två stycken på träningen i ridhuset................wow, hela ridhuset för oss själva....:) De flesta hade varit på utställningen i Jokkmokk och kan då tänka mig att det blivit nog med "träning" för en dag - hoppas det gått bra för er allihop.

Jag körde på rutan från ca 30 m håll direkt på första skicket bara för att kolla hur mycket som satt kvar från förra träningen och blev glatt förvånad - hon gick kanonbra - första skicket så stannade hon ca 1/2 meter utanför rutan för att sedan förflytta sig in i rutan och sedan på andra skicket så visade hon en riktigt säker attityd. Hon travade snabbt och fokuserat rakt ut mot rutan och ställde sig mitt i rutan för att sedan på mitt kommando "ligg" lägga sig snabbt och gissa om det kändes bra.....................hurra ! Nu börjar vi ta några kliv framåt.

Sedan blev det lite träning på "sättande under marsch" och där gjorde hon några helt fantastiska lägganden...............så här fick vi kliva tillbaka lite grann - stannade vid kommandon för att sätta henne och kunde på redan tredje försöket sakta förflytta mig från henne och hon satt lugnt och stilla - duktiga gumman!

Sedan körde vi lite fjärrdirigering där vi trixar lite med att få henne att jobba med det ena benparet i taget och problemet är ju ställandet där hon flyger upp och samtidigt förflyttar sig framåt. Lugnt och sansat så får hon ett "backakommando" eftersom jag inte vill köra med "hinder" som gör att vi haft stora problem att sedan träna bort det. Upplever att det går fortare att dirigera henne att stanna på stället - känns som att hon blir mer lyhörd för mig då - och här gick det riktigt bra med de första skiftningarna för att avsluta med att "ståkommandot" det hade hon aldrig hört i hela sitt liv .................skitgumman, hon blev trött i huvet så vi avbröt och lekte bara en stund och så fick hon vara med Per. Hon är så laddad så det är väl inte så konstigt att det blir lite kaos i huvet ibland men oj vad kul hon är att jobba med nu.

Så tränade jag då Micke en stund istället, det är så bra att ha två hundar att träna för Sara blev helt galen - trött som hon var - när jag tränade med Micke så när jag tog henne för att köra ett stå kommando så fungerade det perfekt...............lurad va!...:)

Micke gick väldigt bra i dag - har nog aldrig upplevt honom så tyst och fokuserad direkt från början så det var kul.

Så fick vi besök av en liten söt pointerdam som Micke blev blixtförälskad i och vad Matte till pointerdamen sa så hade inte hon heller något emot att bli uppvaktad av Micke........:)

Vi fick en liten föreställning av vad Alfa, som pointerdamen hette, och hennes Matte tränade på och oj vad imponerad jag blev. Vilken livsglädje och vilken kontakt - hmm det är något att ta efter. Ska lägga in en film som Pigan tog men har inte fått adressen än men den kommer och den är verkligen något att titta på.................tro mig för jag var verkligen imponerad och hade ett stort härligt leende på läpparna efter hon var klar.

Här kan ni se hennes uppvisning: http://www.youtube.com/watch?v=2xqKo-_cOvY


Sedan så har jag funderat lite grann på vittringsapporteringen eftersom jag upplever att hon inte letar någon apport utan tar första bästa och ibland så blir det rätt............men läste Nina Svartbergs bok "med sikte på 10:n" och fick ett bra tips för att lära hunden koppla på näsan innan den kommer fram till vittringsapporterna och idag (söndag) så har vi provat det hemma i hallen.

Lägger ut många vittringsapporter för att hon redan från början ska få synintrycket som gör att hon kopplar på näsan redan från start - lägger ut godisar som hon givetvis får se att jag lägger ut runt appporterna och skickar henne sedan att leta godis - avbryter när hon hittat alla och nästa gång så gömmer jag godisarna under apporterna, skickar henne igen och gissa om hon hade näsan påkopplad redan på andra skicket - fortsätter med att dra ner på godisarna, nu bara två stycken för att i det tredje skicket lägga ut min apport som legat i min ficka där jag haft godisar tillsammans med apporten och skickar henne och hon markerar rätt apport direkt. Det gicks så otroligt fort så jag blev riktigt imponerad, nu avslutade jag då hon markerade rätt apport så nu gäller det att skynda långsamt och ta bort godisvittringen men förhoppningsvis så har vi hittat rätt infallsvinkel att få henne att koppla på näsan.............:)

Nu ska vi iväg på en promenad i det förhållandevis kalla vädret - 22 grader kallt men solen är så otroligt härlig ute så vi får "lapa" lite sol och drömma om varma härliga vårdagar.......

Ha det